Lite av varje

Slappe-prinsen

 

Jag försöker lära Prinsen nya tricks, men hitintills har det bara lett till att han börjat skälla hiskeligt. Förutom att man blir irriterad på att höra hans gälla öronbedövande skall som påminner om mitt misslyckade försök så fäller han helt sjukt! Jag tycker dessutom att pälsen har blivit lite ”skabbig”. Den är inte alls lika blank, och han mjällar också. Kastrerade hanhundar kan ju få lite sämre päls har jag hört, hoppas det inte är det. Tänkte att lillkillen skall få spa ikväll med äggulediet, vi får väl se om det blir bättre.

 

Förutom har det hänt ganska mycket sen sist jag skrev. Först hade jag apmycket i skolan, sen var jag i Umeå i helgen och träffade Ida. Det blev en riktig relax-weekend, där vi inte gjorde mycket mer än hängde och snackade skit,  precis vad jag behövde med andra ord.

 

glad ida

 

Igår var det St:Patricks Day för er som inte visste och som varje St: Paddys day så fyller Ida och brossan år…. Ett stort GRATTIS till er båda. Hur gamla de numera er får ni fråga dem själva om, det börjar ju bli lite känsligt det där med ålder nuförtiden ;)

 

Vad som annars händer varje år på paddys dagen är att jag och Linus firar årsdag då vi träffades, igår kära folk firade vi således fem år!! Ja jag skojar faktiskt inte, så länge har vi varit ihop nu, hujedamej, man börjar bli vuxen….Dagen firade vi i alla fall med tulpaner, långis med Prinsen, Afrikansk restaurang som var sjukt god och en bio där vi såg Benjamin Button’s fantastiska liv, en mycket sevärd film.

 

hett afrikanst te

 

promenad i skogen

 

En annan grej som är värd att nämna är att jag i helgen och i måndags dessutom har plöjt den första boken i Twilight-serien. För er som inte vet är detta en oerhört populär bokserie om den fantastiskt hete vampyren Edward Cullen och hans flickvän Bell som är människa. Töntigt och Cheesy? Definitivt! Underbart att läsa? Absolut! Den första boken finns som film och ni vill få en känsla för vad det handlar om. Jag drömmer i alla fall liksom alla andra kvinnor som gillar böckerna om att få vara Bell. Att hon är 17 år och liksom alla tonåringar osäkra på sig själv och livet spelar ingen roll- hon får ju vara med världens hetaste vampyr!!!

 

Nä nu får jag nog lägga ner, ni ser det är detta denna fantastiska och mycket töntiga bok gör med en, man kan inte hjälpa det! Eftersom jag inte lever i bokens värld får jag hålla till godo med min alldeles egna man, som i alla fall har skinn vitt som en vampyrs. Jag har ju dessutom en hårande varulv hemma också, så jag skall nog inte klaga.  

 

Så, gott folk, livet här varit riktigt najs emot mig det senaste, det kanske bestämde sig för att ge tillbaka efter mina långa hemska sjukveckor. I helgen kommer mapa hit så till dess blir det återigen tillbaka till plugget. Kan väl inte påstå att jag saknat det de senaste dagarna.   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0