Början till farväl

Sista dan på jobbet idag. Jag är trött på Citek och jobbiga föräldrar, jag längtar efter sommarlov och en ny lägenhet med tvättmaskin och riktigt kök. Men tjejerna... nej, fan, det hugger i mitt hjärta när jag tänker på mina kära som har blivit min familj här. KLV var här ikväll (minus en person på västkusten och en annan som inte är medlem längre). Det var så underbart som det alltid är med dem, det var snack, skratt, gråt, te och promenad. Fan vad jag älskar dem. Och så de andra här i stan som jag tagit farväl av de senaste dagarna.... de som jag hade velat ge mer tid, som jag hade velat lära känna bättre, som e så underbara och fina. Men nu e tiden ute och den enda kvar är min kära C som jag inte ska ta farväl äv riktigt än.

Det kommer verkligen svida i hjärtat


Snart är den slut...

min abosluta tid på året. Nu blommar syrenen för fullt så njut, för det gör jag :)

Nu ska jag laga mig lite fisk med lime och chili... mums


Sleepy





Sista utflykten

Snart flyttar vi från Uppsala.. jo det e sant. Linus har egentligen redan tagit farväl och farit till Skåne. Jag har några veckor kvar och försöka ta färval i god takt. Men hur tar man egentligen farväl till fem år av sitt liv? Jag kommer inte sakna min vänner, jo, men dem kan jag ju alltid träffa igen, hälsa på, krama om och känna... men hur säger man färväl till en känsla, en stämmning? Hur säger man farväl gator, en vind, ett ljus? Hur säger man farväl till sina vanor? Det som gör mitt liv här i Uppsala?

Vi gjorde ett försök iallafall, sista helgen tillsamans tog vi cyklarna och cyklade runt. Besökta gamla och nya platser. Bland annat Botaniska som vi pratat om sen vi flytta hit. Jag vet inte om Linus var redo att åka, men jag är glad för att jag har några veckor till på mig.

Tulpanerna på botaniska var fantastiska. Vi kunde inte få nog av dem...




Sen kom vi in i det varma växthuset.




BYE UPPSALA!!!!!



Daisy + Linus = Sant

Daisy är ganska bra på att visa sin kärlek. Sä här känns det...




Och så här ser det ut utifrån....



Jag blir lite varm i hjärtat när jag ser dessa bilder. Linus är ju i Skåne nu och jag saknar honom så mycket. Men det e kort och snart är familjen samlad igen. :)

Glad sommar

Hur ska jag egentligen dummera senaste månadens händelser? Hmmm, jag tror jag gör flera nya inlägg på en gång faktiskt, för det har hänt en hel del... Jag börjar med denna tårta som vi åt dagen efter Prinsens födelsedag. Vi människor måste ju också få något gott när djuren fyller år... dessutom finns det inga tillfällen som e fel för tårta....:) Cake is life!


RSS 2.0